Okej, men 3 inlägg på en dag får vara max iaf...
Jahapp, vad gör man egentligen när man är sjukt och har tråkigt? Jo man skriver... om man inte är dödligt sjuk kanske. Men nu är jag inte det, utan bara lite halvkrasslig och därför skriver jag. Min mobil har lagt av också så jag kan inte ens smsa med folk, inte kul.
Dagens dikt #3 skrev jag igår:
Tankemonster
(jag stänger av det logiska, stänger av vad jag tänker)
drömmar och tankemönster
mönster om tankar,
tankemonster,
monster som äter upp,
förstör och tar bort,
alla mina tankar om dig,
alla mina drömmar och hopp,
om att en gång,
någon gång,
gång på gång få gå,
på en gångväg,
med dig,
till dig,
mot dig,
svänga våra ben,
i takt med våra hjärtan,
i takt med hemligheterna,
du berättar för mig mellan,
andetagen.
titta på när andra,
pratar om oss,
bakom våra ryggar,
vi sitter högt upp,
och tittar ner på alla andra,
och frågar varför alla ser så små ut,
frågar varför alla andra är mindre än oss,
har de som är mindre också mindre hjärtan?
kan de inte älska lika mycket?
kan du, som är så liten,
älska mig som är så stor,
lika mycket som jag älskar dig?
klarar ditt lilla hjärta,
vikten av min beundran,
min uppskattning?
jag tittar på dig
när du inte tittar åt mitt håll
ser det jag vill se
och ser inte det jag borde
ser inte allt det som gör
att jag inte kan titta på dig
när du tittar åt mitt håll
att jag inte kan titta på dig
för det gör ont att se dig
när du inte ser mig
som jag ser dig
du vet inte varför
du gör som du gör
men när du gör det med mig
bryr jag mig inte
du får göra vad du vill
ta mig dit du vill
och gör det fort
gryningen kommer
snabbare än vad den borde
snabbare än vad jag vill att den ska komma
snabbare än vad du kan komma
gryningen förstör för mig
men så oändligt vacker är den
att bara du kan mäta dig med den
du ser, inte ens gryningen
som kommer ta dig ifrån mig
kan få mig att sluta tänka på dig
skjut mig!
skjut mig med vad du vill,
ta mitt hjärta ifrån mig,
och ladda om med det.
ta mitt huvud ifrån mig,
och sikta på punkten,
där mitt huvud satt,
eller där mitt hjärta satt,
jag undrar,
varför jag bara skriver ledsamma texter,
varför det enda som kommer ur min hjärna
är tårar, som är ord, som är ångest
(jag stänger av det logiska, stänger av vad jag tänker)
drömmar och tankemönster
mönster om tankar,
tankemonster,
monster som äter upp,
förstör och tar bort,
alla mina tankar om dig,
alla mina drömmar och hopp,
om att en gång,
någon gång,
gång på gång få gå,
på en gångväg,
med dig,
till dig,
mot dig,
svänga våra ben,
i takt med våra hjärtan,
i takt med hemligheterna,
du berättar för mig mellan,
andetagen.
titta på när andra,
pratar om oss,
bakom våra ryggar,
vi sitter högt upp,
och tittar ner på alla andra,
och frågar varför alla ser så små ut,
frågar varför alla andra är mindre än oss,
har de som är mindre också mindre hjärtan?
kan de inte älska lika mycket?
kan du, som är så liten,
älska mig som är så stor,
lika mycket som jag älskar dig?
klarar ditt lilla hjärta,
vikten av min beundran,
min uppskattning?
jag tittar på dig
när du inte tittar åt mitt håll
ser det jag vill se
och ser inte det jag borde
ser inte allt det som gör
att jag inte kan titta på dig
när du tittar åt mitt håll
att jag inte kan titta på dig
för det gör ont att se dig
när du inte ser mig
som jag ser dig
du vet inte varför
du gör som du gör
men när du gör det med mig
bryr jag mig inte
du får göra vad du vill
ta mig dit du vill
och gör det fort
gryningen kommer
snabbare än vad den borde
snabbare än vad jag vill att den ska komma
snabbare än vad du kan komma
gryningen förstör för mig
men så oändligt vacker är den
att bara du kan mäta dig med den
du ser, inte ens gryningen
som kommer ta dig ifrån mig
kan få mig att sluta tänka på dig
skjut mig!
skjut mig med vad du vill,
ta mitt hjärta ifrån mig,
och ladda om med det.
ta mitt huvud ifrån mig,
och sikta på punkten,
där mitt huvud satt,
eller där mitt hjärta satt,
jag undrar,
varför jag bara skriver ledsamma texter,
varför det enda som kommer ur min hjärna
är tårar, som är ord, som är ångest
Kommentarer
Trackback
